Friendly Travel testar Happie Camp

Vild natur utan höga trösklar på Happie Camp

Långa strapatser. Tunga ryggsäckar. Otillgänglig terräng. Den stereotypa bilden för att nå fram till orörd, outforskad naturupplevelse, är värd att omvärdera. Happie Camp tar inte människan till naturen, utan naturen till människan. Bort med kämpigt krångel, kvar med det bästa som vildmarken har att ge.

Redan på förhand finns spänningen där. Några dagar före avfärd har vi fått koordinaterna, men så mycket mer vet vi egentligen inte om platsen vi ska till. Där ute – någonstans i den värmländska naturen – väntar en natt i stillheten. Nära vardagen, men långt ifrån det vanliga. Koordinaterna leder oss dit. Vägen ringlar längs grusvägen i ett vykortslikt landsbygdssverige innan vi obemärkt rullar över till Arnön, ungefär 40 minuter utanför Karlstad. Efter att asfaltsvägen blivit till allt smalare grusväg är vi framme. Vi stigar oss fram, med de Happie Camp-märkta skyltarnas hjälp, genom lingon- och blåbärsris. Efter en liten stund uppenbarar sig så boplatsen. För att beskriva Happie Camp som ett tält är inte rättvist. Det är helt enkelt så mycket mer. Och den känslan växer sig än mer när vi intar glampingcampet. Under tältduken är det inte direkt ett unket tvåmannatält som väntar. Takhöjden är i nivå med en sekelskiftsvåning och sängen är verkligen just en säng, som får det kantstötta liggunderlaget från vår egen tältresumé att framstå som ett uselt skämt. Förutom den bekväma madrassen är den lurviga merinoullen ett lika värmande tillbehör. Här kan man kort och gott må och bo bekvämt i likhet med hotellstandard. Fast i en helt annan, och mer unik miljö då förstås. Borta är stadens bilbuller och omvärldens krav. Här råder istället lugnet - mitt i Vänerskärgården. Det är sannerligen inte illa. 

Ett sätt att koppla av

Vi lämnar tillfälligt tältets mysiga vrå och vandrar längs klipporna, där istidens skrevor gör sig påminda. Historiens vingslag blåser ikapp med stenblocken och det är härligt att bara vara, och lyssna. Det slår oss att det inte är så ofta vi tillåter oss själva att göra just det. För alltid är det något som händer. En liten lucka av tid som ska täppas till av något innehåll. Oavsett om det handlar om musik i lurarna eller sträcktittande av serier är det alltid någonting som ska pågå. Men här finns bara naturen. Och det är minsann verkligen något det också. Efter den lilla insikten är det ändå dags för ett något som kan kallas mer ordinär aktivitet. Vi ska laga mat! Och inte vilken mat som helst, förresten. Tillsammans med värmländska superkocken Josefine Jäger har Happie Camp tagit fram en plant based-matkasse genomtänkt för att tillagas just här, på campets utekök. 

Enkel men genial plant-based meny

På kvällsmenyn står svamprisotto på menyn. Vi tänder elden som värmande kuliss. Samtidigt som veden blir till lågor tar maten form på det välutrustade köket. Hela att fixa-maten-upplevelsen är i sig en mysig aktivitet, och det är lika lätt som inspirerande att följa Josefines recept från start till mål. Väl på tallriken råder ingen tvekan om att hon tänkt på detaljerna, med de torkade tranbären och pinjenötterna som en lika briljant som god topping. Som om inte det vore nog rundar vi av måltiden med den fylliga chokladpuddingen, innan mörkrets intåg. Sällan - eller rättare sagt aldrig – har vi ätit en så lyxig tvårättersmiddag tillagad i en sån otillrättalagd miljö. Kombinationen av enkelt och smakfullt hälsosamt gott är verkligen grejen. Tallrikarna är tomma, renskrapade, men inte rena. Men till och med diskningen känns mer som en kul och avslappnande aktivitet snarare än ett slentrianmässigt vardagsont. Vi sitter på huk och blickar ut över horisonten, samtidigt som vi gör porslinet spegelblankt. Utedisk vs Diskho 10-0. Vi går upp mot tältet igen, veden är nu utbrunnen och vi ser det som en signal; det är dags att krypa till kojs. I tältet har temperaturen sjunkit något i takt med mörkrets inträde. Men frysa behöver vi inte göra. Vi tänder värmeljusen och här fyller de förutom en rent dekorativ mys-funktion också syftet att faktiskt värma. Vi slår oss ner och kommer till ro. Efter en stund släcker vi ner dagens verksamhet och låter täcket täcka oss. Lager på lager och med lurvig ull är det behagligt varmt där under. Och tyst. Oljud äga ej tillträde skulle kunna stå på en skylt utanför. Här bor tystnaden. 

Laddade batterier i lugnet

Åtta timmar senare har natten blivit till dag och tältduken har ljusnat något nu när solen sagt godmorgon. Vi går ner mot vattnet och Vänern ligger stilla, sådär lite morgontrött, framför våra fötter. En bra start på dagen, och en skjuts mot frukost. På Jägers meny står nu pannkakor med frukt och bär på menyn, tillsammans med den friska och syrliga citron- och ingefärsdrycken. Hotellfrukost i all ära, men detta är något annat. Vi tar en sista skogsvandring före avfärd. Skogen är stillsam och att vandra längs de risbetäckta stigarna och samtidigt andas in den syrerika luften är en stark batteriladdare. Tänk att bara vara i naturen utan krav kan ha den förmågan. För så är det. Och så är Happie Camp. Utan kämpigt krångel, men med det bästa som naturen kan ge. 

Text och Foto: Sanna och David, Friendly Travel

Livet är en Happie Camp
Photo credit: Livet är en Happie Camp
Livet är en Happie Camp
Plant-based mat tillagad I naturen
Photo credit: Plant-based mat tillagad I naturen
Plant-based mat tillagad I naturen
Utsökta pannkakor
Photo credit: Utsökta pannkakor
Utsökta pannkakor
Svårslagna vyer vid Vänerns strand
Photo credit: Svårslagna vyer vid Vänerns strand
Svårslagna vyer vid Vänerns strand
Nej