Preben Mortensen

Preben Mortensen -mannen som satt kanoten på kartan

Andra världskriget, Nobelpris och guldmedaljer – hans liv är fyllt av historier som hämtade ur en äventyrsroman. Preben Mortensen är dansken som hamnade i Årjäng och lade grunden till Europas bästa kanotområde som lockar återkommande gäster från hela världen.

Livet kunde slutat redan innan det hunnit börja. Vid födseln 1932 misstogs Preben först som en ”blue baby” av läkarna, som trodde att han inte var vid liv. Det tog en stund innan hans livstecken kunde bekräftas. Mer dramatik och stora händelser följde snart. Som åttaåring stod han vid fönstret och såg tyska flygplan mullra in över Köpenhamn den 9 april 1940. En hård tid väntade för det ockuperade Danmark. Till slut valde familjen att mitt under brinnande världskrig fly landet.

– Fredagen den 13 oktober 1943 kommer jag alltid att minnas. På natten klev vi ombord på en fiskebåt som skulle smuggla oss till Sverige. Halvvägs blev vi nästan stoppade av en tysk båt som hade strålkastarna riktade mot oss. Men då en större svensk båt dök upp drog tyskarna vidare. Ett litet ögonblick som gjorde väldigt stor skillnad, berättar Preben Mortensen.  

Familjen landsteg i Skåne och Barsebäck och hamnade efter en tid i Falköping, där de bodde i ett sanatorium. Livet fick nya rutiner, mamman fick jobb, gifte om sig och vid krigsslutet återvände Preben till Danmark. 1947 rymde han dock från skolan för att återvända till Sverige och Skövde, där hans mor bosatt sig. Han blev sedermera springpojke och skrivmaskinsreparatör, två av de många titlar som skulle samlas i hans CV. 

Intresset för vildmark och friluftsliv föddes genom scoutkåren. Och i tonåren cyklade Preben och en kamrat genom Norge – en resa som tog nästan tre månader. 

– Ja vad fan, en måste ju hitta på lite grejer också, skrattar Preben.

Han träffade sin fru Gun och de gifte sig 1952, under samma period som Preben tagit värvning. Han jobbade heltid som yrkesmilitär fram till 1955. 1965–66 blev det FN-tjänst utomlands, men tystnadsplikten förhindrar honom dock att gå in på detaljer om sysslor och uppgifter.

1968 hamnade Preben och hustrun i Årjäng, efter några års arbete på olika friluftsanläggningar runt om i Sverige. Han hade redan då börjat med kanotuthyrning, som på den tiden var en väldigt sällsynt aktivitet.

– Först arrenderade vi turist- och campinganläggningen Sommarvik i Årjäng, men vi ville vara egenföretagare helt. Så vi köpte loss mark i Risviken av Billingsfors-koncernen, och började bygga här. Jag hade som sagt erfarenhet av kanoter sedan tidigare. Timmerhuset som jag och min fru fortfarande bor i byggdes av Gunnar Samuelsson från Lima. Han tog brons i längdstafetten i vinter-OS 1956 i Cortina, tillsammans med Sixten Jernberg. Så husen här har mycket historia. 

Idag utgör anläggningen ett stort område, med ett femtiotal kanoter, bostäder, läger, lagerplatser och verkstad. Kanotsäsongen börjar den 1 maj och håller på till oktober, och gästerna kommer från hela världen. Många är ”stammisar” som återkommer år efter år, vissa över 20 gånger. Sverige och den vackra naturen är en kombination som funkar nere i Europa.  

– Det är relativt tomt på folk här i Sverige och Värmland. Det lockar mycket, tror jag. Jag har haft överlevnadskurser i hela världen, däribland Tyskland, och det är folk överallt. Här har vi oerhörda vidder och storslagen natur. Plus älgar, som tyskar av någon anledning är väldigt intresserade av. Dessutom är Sverige ett relativt tryggt och lugnt land, åtminstone utanför storstäderna. Det är ordning och reda. Vi kan dricka vattnet direkt ur sjöarna här i området, helt riskfritt. Sådana saker gör mycket. 

Kanotcentret har även haft ett stort fokus på överlevnadsövningar. Att klara sig ute i Värmlands djupa skogar med de resurser och tillgångar som vildmarkens skafferi har att erbjuda. Preben är en rutinerad prepper som ser en nödvändighet i att dela med av sina kunskaper i dagens digitaliserade samhälle.

– Jag anser att samhället börjar bli så bekvämt att det börjar bli obekvämt. Tyvärr är det många som inte upptäckt det ännu. Allting anpassas efter teknik, och så fort det minsta lilla händer så går allt åt skogen. Det är ett sårbart samhälle, där vi inte kan handla om strömmen går och där bankerna inte har några fysiska pengar. Ju mer du kan om överlevnad i naturen, desto bättre klarar du dig även i storstäder om något går fel. 

Hans många insatser genom livet har gjort att han erhållit flera olika utmärkelser, däribland Värmlands Turistråds pris, Årets företagare i Årjäng och ett specialpris från Kanotförbundet. En guldmedalj som vanligtvis bara delas ut till världsmästare under mästerskap.

– Det kändes såklart väldigt bra och var ett erkännande för allt arbete under alla år. När jag började fanns det knappt någon kanotverksamhet i landet, men idag är det annorlunda. Många är intresserade av friluftsliv med allt vad det innebär. 

Och så var det det där Nobelpriset. 1988 gick det till FN:s fredsbevarande styrkor, då samtliga som gjort FN-tjänst fick ta del av priset. Preben Mortensen var en av dessa utvalda. 

Under lågsäsongerna har han bland annat hållit i överlevnadskurser på Borneo, i Kenya och Alaska, och lett hundslädesexpedition. Nu vid 87 års ålder blir stegen kortare och inte lika frekventa, men viljan att vistas i naturen på dess villkor finns ständigt där. Preben och hans familj har varit Värmland trogna sedan 60-talet. Anledningarna är såklart många – att det är ett paradis för de som har naturen nära hjärtat är ett. Han vill även lyfta de varmhjärtade värmlänningarna.

– Det är fruktansvärt gôtt fôlk som bor här. Otroligt vänliga och härliga. Ta en person som Lars Lerin, till exempel – vilken fantastisk människa! Han skulle jag verkligen vilja träffa vid en lägereld, han verkar ha så mycket värme i sig, säger Preben.

Text Niklas Simonsson

Preben på Grönland
Photo credit: Preben på Grönland
Preben på Grönland
Nej