De flesta känner Selma Lagerlöf som sagotanten på den gamla 20-lappen, milt leendes under en stor hatt. En roll hon både spädde på och avskydde, noga regisserad för att ta henne hela vägen in i maktens salonger. För att tro att det enbart var hennes talang för det skrivna ordet som skapade världsfenomenet Selma Lagerlöf är att förbise tiden hon levde i och den otroliga drivkraft hon hade
Selmas uppväxt Mårbacka
Selma föddes den 20 november 1858 på herrgården Mårbacka i Östra Ämterviks socken som det femte barnet i en syskonskara om sex. Samma år skedde den första viktiga kvinnoreformen – nu fick en som ogift kvinna rätt att ansöka om att bli myndig vid 25 års ålder.
– Hon föds under en otroligt förtryckande tid för kvinnor och växte själv upp med en faster som stod helt under hennes pappas beskydd och förmyndarskap. En pappa som var väldigt konservativ och bestämde allt i familjen. Så Selma hade ingen möjlighet att ta studentexamen och egentligen ingen möjlighet att ta sig till universitet och studera, säger Anna Nordlund, forskare och författare till boken Selma Lagerlöf – Sveriges modernaste kvinna.
Istället får Selma hemskolning tillsammans med sina systrar medan bröderna skickas till läroverket i Filipstad. Pappan har en tydlig plan för Selma, att hon ska bli kvar på Mårbacka och ta hand om honom och modern, något som inte alls stämmer överens med Selmas planer. För på Mårbacka roar sig systrarna med att skriva verser och berättelser och Selma blir tidigt medveten om sin talang.
– Hon är genom hela livet otroligt säker på sin starka begåvning – att hon är och har något väldigt unikt. Samtidigt som hon är så rädd för att hon ska gå under med den här talangen och tvingas till ett vanligt kvinnoliv. Vilket hon tydligt vet inte är för henne, säger Anna Nordlund.
Selmas väg ut
Selmas väg utgår genom Eva Fryxell, en av den tidiga kvinnorörelsens frontfigurer. Fryxell hör Selma läsa en dikt vid ett bröllop på Gårdsbruk i närheten av Mårbacka och proklamerar att ”du måste ut i världen, du måste skaffa dig en utbildning”. Vilket resulterar i att Selma kommer till det högre lärarinneseminariet i Stockholm, det närmaste man kunde komma en högre utbildning i Sverige utan att ha en studentexamen.
För den tidiga kvinnorörelsen var utbildningsfrågan högst på dagordningen. De tänkte att först när kvinnor får utbildning kan vi ta oss vidare. Rösträttsfrågan låg så långt fram och var så utopisk. Selma var så tydligt ett led i det kvinnosaksprojektet
Anna Nordlund
Under de fyra studieåren knyts viktiga kontakter till Selmas nätverk och kontakten med kvinnorörelsen etableras på allvar. När Selma senare får lärarjobb i Landskrona kommer hon också i kontakt med den danska kvinnorättsrörelsen. Vid debuten med Gösta Berlings saga 1891 är Selma dock noga med att inte upprepa tidigare kvinnorättskämpars misstag.
– Hon hade hela tiden en oerhörd förmåga att parera. Hon var tidigt medveten om att hon rörde sig på två olika arenor. Att det fanns den här kvinnorörelsearenan, där 80-talistförfattarna hade varit verksamma och de blev i slutändan utstötta ur etablissemanget. Och så fanns etablissemangets arena där männen styrde och där det krävdes ett visst spel för att bli accepterad. Hon skriver om hur hon möter de stora kritikerna i Stockholm inför utgivningen av sin andra bok och hur hon måste hantera dem. Att hon måste lägga sig på knä och liksom titta upp och vara beundrande och inte ta för mycket plats utan spela lite i underläge. Och det gör hon, och hon är väldigt skicklig på det spelet samtidigt som hon är medveten om hur otroligt mycket mer begåvad hon är än de här männen, säger Anna Nordlund.
Hon blev Sveriges första stora kvinnliga kändis
Just förmågan att spela på männens arena tog henne hela vägen till Nobelpriset 1909 och därefter till stol nummer sju i Svenska Akademin 1914. Och det är också när hon nått en nivå av oantastlighet som Selma på allvar börjar göra avtryck även utanför litteraturen.
– Hon blev Sveriges första stora superkändis. Både tyskarna och engelsmännen pratade om henne i bestämd form som ”The Lagerlöf”. Hon var tongivande och hade ett kontaktnät på regeringsnivå. När hon talade lyssnade man. Hon var dåtidens influencer, säger Lena Larsson, chefsguide på Mårbacka.
1911 håller hon ett berömt tal om hur kvinnor och män måste vara jämlika under den stora internationella rösträttskongressen i Stockholm. Ett tal som tas väl emot av såväl politiker som allmänheten. Några år tidigare hade hon skrivit boken Tösen från Stormyrtorpet en svidande kritik mot männens rätt i lag att på bibeln svära sig fria från faderskap och därmed slippa betala underhåll. Berättelsen påverkar så till den grad att lagstiftningen görs om. Tösen från Stormyrtorpet blir också den första av Selma Lagerlöfs berättelser som filmatiseras.