
Under 1600-talet kom kunskapen om skrädmjöl till Sverige genom de finska nybyggarna. Skrädmjöl har en stark tradition i Värmland som än idag lever kvar. Skrädmjölet har en kärnfull identitet i Värmland och tillhör till den värmländska kulturen. Namnet skrädmjöl kommer från att man förr i tiden sa att man skrädde havren när havren rostades före malning. Skrädmjöl är rostad havre som innehåller gott om proteiner, fibrer, vitaminer och mineraler och har en smak av mandel. Skrädmjöl är även ett fullkornsmjöl.
Stöpafors Kvarn finns ungefär 15 kilometer norr om Sunne. Vid kvarnen finns både produktion och försäljning men Stöpafors kvarn levererar till butiker i hela Sverige. Stöpafors kvarn mal sitt skrädmjöl på samma traditionella sätt som de gjort sedan 1917 och är idag enda producenten i Sverige som tillverkar skrädmjöl på traditionellt vis.
I en skrädmjölstillverkning rostas först havren i en stor vedeldad gryta som rymmer så mycket som 100 kg. I andra steget, när havren är färdigrostad, åker havren vidare till skrädning och där tar maskinen bort det yttersta skalet, detta kallas även för mäller. Tredje steget är att havren mals till skrädmjöl i stenkvarnen där kvarnstenarna justeras manuellt. Fjärde steget i processen är paketering och leverans. Skrädmjöl går bland annat att använda i nävgröt eller skrädmjölsdrömmar men det uvecklas ständigt nya recept med råvaran. Vanlig havre är glutenfritt men det kan det finnas spår av gluten i skrädmjöl om det växt i närheten av andra sädesslag eller om man berett produkten i samma maskiner som andra produkter. I Stöpafors tillverkas dock enbart mjöl av havre.
Fyra mil från Stöpafors kvarn ligger Björkaholmskvarnen där det stenmals ekologiskt fullkornsmjöl av vete, råg och dinkel och det går att handla bröd och fika i bakarstugan.
Skrädmjölet har långa historiska anor i den värmländska matkulturen. Det började med att havren mognade sent på hösten vilket resulterade i att havren ofta var möglig. Därför började men att rosta havren i vedeldade ugnar för att det skulle hålla längre. Förr i tiden användes skrädmjöl speciellt i värmländska rätter så som nävgröt, mårbackakaka och skrädmjölsdrömmar men det går lika bra att använda mjölet i surdegsbröd, pajer och pizzor.
En traditionell landskapsrätt i Värmland är nävgröt som endast görs på vatten och skrädmjöl plus lite salt. Nävgröt uppkom under 1600-talet samtidigt som den finska-invandringen inträffade. Det sägs att namnet nävgröt uppkom då gröten åts med så kallade nävarna. Det är vanligt att nävgröt serveras ihop med stekt fläsk och lingonsylt. Nävgröt går även under benämningen Motti.
I den nya landskapsrätten skrädmjölsraggmunk med älgpytt finns både skrädmjöl och älg som representerar Värmland.
Författaren Selma Lagerlöf var inte bara författare, utan även en duktig entreprenör inom politik och lantbruk. Selma har haft egen tillverkning av skrädmjöl och startade bland annat aktiebolaget Mårbacka Havrekraft där de tillverkade skrädmjöl. Under en period såldes skrädmjölet från Mårbacka Havrekraft i hela Sverige men det gick även på export till Amerika. Dessvärre gick det inte så bra för Mårbacka Havremjöl som de hade hoppats på och därför lades det ner efter ett antal år.
På Mårbackas café finns än idag många recept kvar som bakades på Selmas tid och med hjälp av skrädmjölet gav det en speciell smak till bakelser och kakor. Det går att köpa Mårbackakaka som är en mjuk kaka som innehåller skrädmjöl och bakas i köket på Mårbacka. Det går även idag att köpa skrädmjöl på Mårbacka, men nu mer är det havre som rostats och malts lokalt på Stöpfors Kvarn.